Ibland känns de bra hopplöst. Imorse hade jag en sån "vill inte vara i stallet!" känsla. Varför? Tycker det är supermysigt att släppa ut hästarna, mocka och sen rida på lördagsmornar, skulle gärna ha varje morgon så. Jag tror inte jag tänker skriva ut varför, då det kan tolkas av andra på ett jäkligt fel sätt. Men har bestämt mig 100% nu. Och skriver när allt är genomfört! Hela grejen gnager i mig fortfarande trots att jag åkte därifrån för 10 timmar sen. Vad fan ska man "ta på sig" så mycket för? Eller reagera på saker som andra förmodligen tycker är småsaker.. Hur som helst så red jag en sväng barbacka, så killen fick röra på sig, han börjar bli lite rund redan, så imorn blir det ett tuffare pass och håller då oxå tummarna för att svullnaden går ner!