Börjar med att säga att jag inte gillar rubriken, lika mycket som att många saker i livet är en jakt, lika lite vill jag att det ska behöva vara det. Speciellt när det gäller ens vänner, hästarna. Det jag däremot vill komma till är hela grejen med att hitta en ny vän, när den tiden kommer. Alltså jakten på den perfekta hästen.

 

Jag kan bara utgå från vad jag själv har gått igenom vid köpen av mina hästar. En del riktiga impulsköp och andra noggrant utvalda. Molly är ju svar på impulsköp och Ninja är resultatet av att ha funderat i nästan ett års tid.

Jag skulle gärna ha väntat ett tag till med en storhäst, bara för att verkligen kunna välja helt rätt. Men är det verkligen säkert att det blir helt rätt ändån? Vad är det som gör att hästen blir så speciell? Vad är det som är viktigt?

 

Alla har ju sina referenspunkter, när man letar häst. Vad är det jag ska ha den till? Jag vill ha en hobbyhäst, en som jag kan träna lite med men huvudsakliga sysslan är att bara mysa och göra vad som faller oss in. För mig är det inte jätteviktigt att kunna rida, jag vill hellre ha ett bra vänförhållande med min häst. Men jag skulle inte välja en ren sällskapshäst, jag skulle inte få ut tillräckligt av det, krasst sagt. Jag utgick ifrån att Molly skulle bli ridbar så småningom, vilket visade sig ha fungerat väldigt bra. Hade det inte fungerat så hade det fått vara, inte mer med det. Med Molly kan jag lägga upp en "vanlig" plan, alltså för att bygga kondition och muskler, vi kan även lägga in i den planen att låta bli att rida också, t.ex ta ett pass där jag jobbar från marken eller tömkör. Planen är min hobby-plan och behöver inte vara uppsatt till tusen, så som man måste lägga upp en plan för en tävlingshäst t.ex, där går det inte riktigt att avvika från planen eftersom konsekvenserna utspelar sig tydligt senare. Vill jag tävla så borde jag kanske kollat efter en helt annan typ av häst, eller? Hahaha!

 

Molly var ett tips, men hon låg ute tillsammans med sina 3 kompisar i en och samma annons, vilken var informationsfattig och ingen bild på nån av hästarna. För mig är nog det, det allra bästa. För då går man inte in med gigantiska förväntningar, precis det jag behövde, eftersom jag letade en hobbyhäst. Jag kände inte något krav att lämna ut 100 procent information om mig själv heller, vilket är trisst att spendera tid på om man ändån inte är säker på att man vill ha hästen. (Självklart vet Mollys tidigare ägare att hon flyttade till Strängnäs och vad jag hade för mål med henne så småningom och eftersom dom sålde henne till mig så antar jag att dom inte hade några problem med att hon skulle bli ridhäst och inte direkt kallblodsavlas vidare på.)

Hade jag letat tävlingshäst så hade jag velat att annonsen var väldigt utförlig och jag hade glädjeligen berättat allt om min ridning och mina mål, så ägaren får möjlighet att säga om hästen är rätt för mig. Tids och energisparande för oss båda.

Jag skulle aldrig ringa på annonser om tävlingshästar om jag inte har dom ambitionerna, det är bara väldigt drygt. Letar jag tävlingshäst så ringer jag inte på annonser där det inte framgår om den kan tränas och tävlas. Win - Win..

 

 

Perfekta hästar i mina ögon just nu - Molly och Ninja. Molly för att hon är en lagom stor och väldigt snäll häst men ändån med lite fart i. Ninja för att jag är intresserad av avelsbiten och för att hon är en himla snäll tvååring. När dom gått vidare, när det är dags för ny häst så är förmodligen mina ögon lite annorlunda mot nu, men det återstår att se!