Just nu orkar jag inte upprätthålla någon fin fasad, eftersom jag är så förbannat trött på människor som bara ser och gör allt för sin egen vinning och inte kan acceptera hur andra har det. 

Med Zammie går det framåt och det finns egentligen massor att skriva eftersom vi gör något varje dag. Men det känns bara som ett krav att uppdatera och jag hinner egentligen inte sätta av den tiden heller. För vems skull skriver jag? Syftet med min blogg från början var ju faktiskt att 1. dokumentera min hästvärld för att kunna se tillbaka och 2. mina vänner/familj och föredetta hästägare ska kunna läsa vad som händer. När jag jobbar mycket så måste jag fokusera på det.

Jag tror även ledsamhet och stress lyser igenom och hur kul är det att läsa om? Alla idag vill ju gärna se att allting är guld och gröna skogar. Och de flesta vill ge skenet av det också. Varför egentligen, man vinner ingenting på att ha en "fläckfri" vardag. Våga visa er svaga också, då känner sig flera jämlika.  Och fler kan relatera på ett bättre sätt.

Kan tro det tar ett par veckor innan det svarta har lagt sig och jag kommit iordning med allt, inlägget är redan påbörjat och kommer fyllas på varje gång jag kommer på hur jag ska formulera mig i vissa meningar. Kanske att det kommer något inlägg emellan om det är något jag anser vara tillräckligt viktigt.

Sen vill jag hälsa och tacka Yrsa, för den nya designen, härlig va? Härliga höst, vackra häst och duktiga fotograf/designer! ❤️